Strömsholm 061011-0610115

Jag gick i skolan halva onsdag och sen så gick jag hem för att hinna packa klart innan mamma skjutsade ner mig till bussen. Så jag åkte buss från Härnösand till Sundsvall där jag bytte till tåg. Det var en fin dag att åka, så jag satt och tittade ut genom fönstret mestadels av vägen och lyssnade på Mozart och lite annat på P2. Jag försökte skriva ett brev också, det är fortfarande inte färdigskrivet så det måste jag skriva färdigt snart. Jag vet inte hur jag ska fortsätta bara, jag tror inte att det är lämpligt att skriva det jag egentligen vill skriva… Jag bytte tåg i Uppsala i alla fall och åkte ett litet litet tåg till Kolbäck där jag klev av. Det var mörkt och ganska varmt ute och jag snurrade två varv innan jag såg var jag kunde gå över spåret. När jag gick de inte så många metrarna så hann jag tänka en hel del som "undra om Maria är här", "hur ska jag veta vem hon är", "var ska jag gå någonstans egentligen" och liknande saker. När jag kommit fram till parkeringen så klev en tjej ut ur en bil och frågade om jag var Eva. Så, allting ordnade sig. Hon var trevlig och lätt att prata med och berättade att tre till av tjejerna skulle dyka upp samma kväll. Då steg nervositeten igen, tänk om det skulle vara några 13- 14åriga pygméer som var hur duktiga som helst på att rida? Den nervositeten visade sig såklart vara obefogad. Det visade sig vara två tjejjer i min ålder, Sandra och Erika, och en tjej som var 20, Mikaela - Erikas storasyster. Vi bestämde att jag och Sandra skulle bo tillsammans i en lägenhet och Erika och Mikaela tog den andra, och så skulle de två andra tjejjerna få dela upp sig sen när de kom. Efter en liten stund så kom Erika och Mikaela in till oss och så satt vi och pratade en stund om lite allt möjligt innan vi gick och la oss.

På torsdag morgon kom Maria och hämtade oss kl 9.30 och körde oss till teorisalen i det röda ridhuset där vi skulle samlas. Det var häftigt att se allt i dagsljus, stall, hästar och folk med hundar överallt. VI fick reda på att det skulle vara dressyr-SM på Strömsholm i helgen också. I det röda ridhuset så träffade vi Emma, som också är lika gammal som mig, medans den sista tjejen aldrig dök upp och bara la på luren när Maria ringde upp, mystiskt.

Vi gick igenom lite elevpolicy, eftersom vi skulle vara elever på Strömsholm de närmsta dagarna, och lite annat innan vi åkte ner till stallet där galopphästarna står. På vägen så såg vi slottet och galoppbanan som ligger precis bredvid. Det såg ut som att det var taget ur en film eller något åt det hållet, verkligen jättefint. Sen så fick vi lära oss hur vi skulle kratsa hästarnas hovar (det går inte riktigt till som hemma på ridskolan om man säger så), hur hästarna skulle sadlas upp och så fick vi träna våran sits och hur vi skulle korta våra tyglar på Brunte (en sågbock med en träplanka som huvud och tyglar och en sadel). Brunte var riktigt bra att öva på. Maria sa också att vi skulle glömma allt vi hade lärt oss om ridning, eller ja..nästan allt. Jag förstår det nu för man rider verkligen på ett helt annat sätt, allting är annorlunda.

Vi fick rida på en dressyrbana för att träna våran sits. Det gick ganska bra men var grymt jobbigt för benen. Jag fick rida Sharon Rose efter att hon hade gått på banan med Ambroise först, hon är ganska pigg annars. Jag tror att det var fyra månader sen hennes senaste tävling när jag red henne. Hon var helt underbar i alla fall och så råkade vi galoppera lite fast deet skulle vara trav men det gick bra det också.


Efter första passet så åt vi lunch och bytte om lite innan vi hade lite praktisk teori i stallet. Vi gick igenom normal andning, puls och temperatur och så fick vi lära oss hur man lägger stall- och träningsbandage. Sen tog vi hand om hästarna innan vi var klara för dagen vid fem ungefär. Då gick vi till våra lägenheter, duschade, åt och pratade lite innan vi utmattade somnade vid nio på kvällen.

Nästa dag så var det dags att rida på banan för första gången. jag red Sharon dit och sen fick Ambroise ta över. Vi skulle först trava ett varv på banan och när alla hade gjort det skulle vi cantra 600 m (canter = långsam galopp). Jag skulle rida Finalza och när vi red ut på banan så kom det några dressyrryttare som skrämde upp honom så det blev ingen canter utan (som jag tyckte iaf) väldigt snabb galopp. I de stunderna när det kändes som att jag började få kontroll och jag insåg att jag inte skulle flyga av så var det helt underbart. Och tro det eller ej, men jag fick aldrig panik, fast jag blev ju rädd. Finalza visste dock var vi skulle sakta av så han saktade snällt av efter 600 m. Då kom samma dressyrryttar-gäng från andra hållet istället (idioter) så han snodde runt och tänkte springa tillbaka, men då fick jag stopp på honom på en gång, fast jag tappade stigbygeln och han bockade och snodde runt. Jag är fortfarande grymt imponerad (och förvånad) över att jag lyckades sitta kvar. Sen så fick vi träna mer sits på dressyrbanan eftersom det kom för många ryttare som red på galoppbanan åt båda hållen samtidigt och var i vägen (suck!). På eftermidddagen så tittade vi lite på den första klassen i dressyr-SM som gick av stapeln den helgen. Såg Louise Nathorst med Leonardo bland andra. Teorilektionen den här dagen bestod av att tittat på en film av derbyt som gick tre år sen, gå igenom lite galoppsports-teori och förklara för Sandra att Dubai ligger i Förenade Arabemiraten och inte på Irland (hennes gissning, jag gissade på Saudiarabien och någon annan på typ Indien). Sandra är rolig. På kvällen så hade vi allmän samkväm och övade på att korta tyglarna på galoppmanér eftersom vi hade lånat med oss två träns att öva på. Jag och Sandra tog varsitt långt skönt bad (ett hett tips om man har ap-träningsverk, stretcha i badet när du är varm, funkar riktigt bra). Sen så gick vi in till ridistruktörs-tjejerna och tittade på Idol och lite annat med dem. De skulle iväg och festa så de hade middag/förfest och det var väldigt trevligt. Sen så la vi oss vid tio ungefär.


Dag tre. Vi red på banan utan att det var en massa folk som störde. Det gick bra. Jag red på både Cigare och Amaryllis. Sandra ramlade av Finalza för att han snodde runt lite för snabbt. Erika ramlade av Cigare tror jag på hemvägen eftersom han hoppade till, men annars gick allt bra. Det var riktigt roligt att galoppera på banan men jag var ruskigt nervös eftersom Finalza hade stuckit med mig dagen innan. Men det gick bra, Cigare kastade sig på ett ställe eftersom han såg ett löv eller någonting annat farligt, men jag satt kvar hela vägen. Båda gångerna. Cigare och jag brukar prata en hel del också, fast jag står för det mesta av pratandet, han vinklar bara öronen för att visa att han lyssnar, även när det går lite fortare. Amaryllis är mest studsig. Hon är så glad men jag blev lite nervös av henne, jag föredrar Sharon men jag är inte tillräckligt stark för att rida henne på banan, synd, för henne kände jag mig mest säker på. Den här dagen så fick vi tömköra och lägga om Lizazaroos bandage som teorilektion. Jag tycker om att ha praktisk teori, det är roligt. Sharon visade tydligt att det inte var roligt att bli tömkörd eftersom det inte gick så fort, så hon segade runt medan Amaryllis var snäll och gjorde som hon skulle. På eftermiddan och kvällen så satt vi och snackade, tog en promenad och köpte godis och så packade vi det mesta av våra saker. Lite sorgligt men samtidigt så hade vi ju fortfarande trevligt den kvällen.

Sista dagen, jag var ordentlig och packade ner allt förutom ridgrejjor och reskläder på morgonen, innan vi åt frukost och stack till stallet. Efter att vi hade gjort den dagliga stalltjänsten så fick vi reda på att vi skulle få rida på rakbanan. Jag blev jättenervös och ville inte rida ner så jag åkte i bilen. Väl nere så fick vi turas om att trava bort en bit och sen tillbaka innan vi fick galoppera. Jag fick rida Cigare, han stannade efter halva vägen och ville inte fortsätta så Maria red honom en gång emellan. Andra gången gick det bättre, då galopperade vi. Vi pratade hela vägen om staket och sånt och han skyggade bara lite så att vi hamnade i diket men hela tiden så fortsatte vi framåt. På vägen tillbaka så gick det riktigt bra, då gick han bara lite åt sidan. Det var hur roligt som helst! Sen så tog vi hand om hästarna innan kursen var "slut". Då gick vi till Bidermans och köpte galoppglasögon som souvenirer och sen så gick jag och tittade på finalen i dressyr-SM. Det var jätteroligt, jag såg de fyra bästa förutom tvåan bl.a. Jan Brink och Briar som vann. Han var helt otroligt fin och det var underbart att titta på hur bra häst och ryttare fungerar tillsammans.

Emmas fest 061007

Regnig helg. Usch. Men Emma hade ju fyllt 20 så det blev kalas och jag, Britta och Magda tog kustbussen upp till Sibirien för att vara med. Trevligt var det.

Mammas 50års-kalas 061006

Jag hade bara en lektion på morgonen vilket var bra, för sen var det en del saker som behövde ordnas före kalaset. Visserligen så hjälpte jag nog inte till så mycket som jag borde, men en del.

Klockan 14 ungefär så kom mammas arbetskamrater från Rambøll Karin och Torbjörn och Sture som är chef i Sundsvall och Lennart som är pensionerad med sin fru Ulla. Lite senare så kom Barbro och Lennart från KFM också vilket var trevligt. Så jag och Martin försökte att glida runt lite och se allmänt trevliga ut och kolla om något behövde göras, fast moster hade koll på det mesta.

Det var en massa god mat också (som för övrigt räckte i flera dagar) och senare på kvällen så dök katt-maffian också upp, då gömde jag och Magda (som kom lite senare) oss i Martins rum. Thomas dök också upp några gånger under kvällen och var allmänt social och trevlig. Vi fyra "ungdomar" satt mest inne på Martins rum som sagt och chillade och pratade. Sen så hann vi åka lite bil också under kvällen och jag och Thomas var på Martin-jakt ett tag också... Jag var riktigt riktigt trött redan vid fem- eller sjutiden, jag minns inte, och vid tolv eller halv ett så gick jag äntligen och la mig. Sömn.

Kort sagt. Det var ett trevligt 50års-kalas. Grattis igen mamma.

Luleå 060928-061002

I torsdags så åkte jag upp till Luleå för att träffa Erik som har flyttat dit och se hur han har det. Bussresan var lite smådryg men ändå helt okej, jag åkte affärsklass på bussen (värsta hightech) så jag kunde leka med min dator hela vägen eftersom jag hade tillgång till ett eluttag. Tyvärr så var det så att det satt två kanske 15-åriga ganska störiga killar framför mig nästan hela resan (som för övrigt tog 7 h 40 min). När jag nästan var framme så visste jag inte var jag skulle kliva av, men jag mötte en vänlig själ på bussen som skulle av på samma ställe så vi stod och oroade oss tillsammans, det var ganska trevligt. När jag sedan klev av bussen så var det kallt och äckligt väder, alldeles råkallt och jag frös. Erik skulle vara upptagen fram till nio så jag hade 20 minuter på mig att göra ingenting. De tillbringade jag i en busskur genom att sitta, vänta, stirra på mobilklockan, försöka se saker i mörkret som inte fanns, sitta 90° mot busskursväggen, skutta för att inte frysa och undra vad jag egentligen höll på med. Men det var värt det, det var så värt det. Det kände jag när jag fick den där hej-kramen som jag brukar få ibland. Det är då man inser hur mycket man tycker om sina vänner och hur mycket man har saknat de.

Det blev en lugn helg och jag orkar inte skriva detaljerat om vad vi gjorde. Lite kortfattat kan jag säga att det tyvärr var ganska dåligt väder, så det blev en hel del filmtittande, en liten sväng på stan (och en lång promenad dit och hem), lite bakning och lite annat. Jag var nog lite trött den helgen så krativiteten sprudlade inte precis, snarare tvärtom. Men jag hade trevligt, riktigt trevligt, och jag är glad att jag åkte dit. Sen så måste jag tillägga att Erik har ett trevligt rum, att hans granne verkar mystisk och att jag hoppas att jag får åka upp dit någon mer gång och hälsa på.


Jag åkte hemåt på måndagen och stannade i Umeå till tisdag för att hälsa på Emma och fick reda på att det var filmkväll hemma hos Maria Carlander så vi gick dit på kvällen och tittade på Da Vinci-koden. Det var väldigt trevligt att träffa Emma, Jonas, Kathrin och Maria igen, och Hanna som jag aldrig hade träffat förut. Jag bakade en kaka också, den blev god och Emma tyckte om mina födelsedagspresenter till henne det var trevligt. Den bästa var ju ändå de specialförpackade avocadona som jag köpte i Luleå (och höll på att glömma), årets bästa present kanske.